Att vakna nöjd. När solen lyser in genom de små fönsterna, du har lugnet i hjärtat och han ler lite sömnigt. Det handlar inte om att göra alla nöjda, det handlar om att göra rätt för sig själv.
Leva nu, som då.
Life is good and the girls are gorgeous:
To wake up happy. When the sun beams shines through the small windows, you have peace in mind and he smiles sleepily. It is not about making everybody happy, it is about making doing your best.
Att märka upp en plats, höja rösten eller att ta i mot en komplimang. Så många olika sätt, jag tar ett i taget. Gör plats, låter mig vara mig. Sträcker på ryggen, ler och roterar stolar.
Gör plats, tar plats.
Make room:
To mark up a spot, raise your voice or to accept a compliment. So many different way, we are taking them one at a time. I am making room, letting me be me. Straighten up, smile and rotate chairs.
And that's alright; I found a martyr in my bed tonight
Man kan spendera kalla höstkvällar under ett duntäcke med en fuktig kudde och livets alla bekymmer i bröstet. Men ibland får man ta sig i kragen och leta fram vinterjackan. Byta ut tårarna mot lösgodis, tända ljus och ett öppet hjärta. För det finns stunder då man måste vara öppen för stöd, öppen för hjälp. Våga fråga och våga gråta, även när lampan är tänd. Man behöver inte klara allt själv.
And that's alright; I found a martyr in my bed tonight:
You can spend cold fall evenings under a cover with a moist pillow and lifes all trouble in your chest. But sometimes you just have to get up and find your winter jacket. Switch out your tears for candy, candles and an open heart. Because there are moments when you have to be open for support, open for help. Dare to ask and dare to cry, even when the light is on. You do not have to do everything yourself.
Ett plötsligt slag av melankoli i bröstet. Hjulen rullade över regnvåta gator, gatlyktorna färgade träden likt guld och i öronen spelades det höst. Det var så likt något jag trodde hade kunnat bli något. Något som kändes som nyss, som så länge sedan, som nu. Som om det fortfarande skulle pågå, men som lämnats ouppklarat.
Något jag trodde var uppklarat slog däremot ned som en bomb i veckan. Livet spelade ett av sina spratt och jag fann mig själv under ett fönster jag så många gånger tittat ut från. Undrade om processen hade gått bra endast för att man undvikit att syna den.
Tiden blev en process och inte en varaktighet. Hur kan man lösa något som inte längre är och hur styr man något som ännu inte finns? Ibland blir också en gemensam börda tyngre.
I kväll kommer jag att behöva en extra filt, i morgon kanske jag vaknar lättare. Nu ska jag försöka att (åter?) hitta varaktigheten.
Processes:
Suddenly melancholy hit. The tires rolled over rain wet streets, the street lights lit the trees like golden and in my ears the blues of fall started playing. It was just like something I once thought could be something. Something that felt like yesterday, as years ago, as now. Like it still was supposed to be going, but that had been left unfinished.
Something I thought was finished a long time ago hit me like a fist the other week. Life played one of its pranks and I found myself under a window I so many times looked out from. I wondered if the process had went smoothly only because of poor inspection.
Time became a process and not a duration. How can you solve something that no longer is and how can you control something that yet does not exist? Sometimes a common state is even heavier.
Tonight I will need an extra blanket, tomorrow I might wake up lighter. Now I will try to (re?)find the Duration.
Kulturnatten kom och gick i vanlig ordning med en värmande sol och iskalla vindar. Mest som september brukar vara egentligen.
Det dracks te, åts mat från olika kulturer och vi sprang runt i folkvimlet som plötsligen bara uppstår från ingenstans. Guidade turer, kalla vindar, öl och gratis sockervadd.
Ibland höjs pulsen när man ser sig själv i någon annans anteckningsbok och ibland inser man att man inte behöver skriva om något annat än smultron.
Halv elva var benen trötta och näsorna snuviga. Vi somnade med lampan tänd och chokladbollssmulor i hela sängen. Det blev en rätt fin dag på det hela. Puss
Earth without art is just eh:
Culture night came and went with a warming sun and ice cold winds.
We drank tea, ate food from different cultures and walked around in the crowd of people that always appears out of nowhere. Guided tours, cold winds, beer and free cotton candy.
Sometimes your heart races from seing yourself in someone else's notes and sometimes you realise that you do not have to write about anything bigger than wild strawberries.
At half past eleven the legs were tired and the noses stuffed. We fell asleep with the light on and chocolate ball crumbles all over the bed. It turned out to be a pretty good day. Kiss
Öppna konversationer öppnar hjärtan och sinnen. Vissa människor kommer och går, vissa bara växer och växer. Slår rot i hjärtehörnen, växer och blommar. Stora, rosa blommor som doftar värme, skratt och ärlighet.
Ni öppnar mig.
Open:
Open conversations open hearts and minds. Some people come and go, some just keep growing. They set root in the corners of the heart, grow and bloom. Big, pink flowers that smell like warmth, laughter and honesty.
”Där nere, där fanns det bara tid – inte så som den vakna, levande människan kände tiden med före och nu och efter, utan tiden som en varaktighet: här, här, här.”
Down there:
"Down there, there was only time - not time as the awake, living human felt time with before and now and after, but time as a present duration: here, here, here."