Weinachtsmarkt och ett farväl
Annars såg den sista tiden i Stuttgart och Westerhofen ut såhär;
Ännu en kylig eftermiddag på julmarknaden, vi och hela världen
Ett plötslig snöstorm som försvann lika snabbt som den kom.
Julmys sena kvällar eller tidiga morgnar när det bara var jag och lugnet.
Och Westerhofens gigantiska Weinachtsbaum och krubba.
Den 22 december lämnade jag Stuttgart för Sverige och här blir jag kvar för ett tag. Saker och ting fungerade inte med Au Pair-familjen och även om jag trivdes mer i Stuttgart än någonsin så trives jag inte alls i Westerhofen. Dustin hade svårigheter att få jobb och när lägenhetskontrakten närmade sig sitt slut bestämde vi oss för att det bästa var att vi båda två flyttade till Sverige för ett tag. Kvar i Tyskland lämnade vi en del ouppklarade tvister, men vi mår bra och jag har fått tillbaka min gnista.
Stuttgart ger vi nog en ny chans i framtiden men nu väntar utmaningar på svensk mark. Och går allt som det ska så lyfter vi i mars mot nya äventyr. 2012, jag kan knappt vänta.
Weinachtsmarkt and a good bye:
Dustin came back to Germany in the beginning of December and after that everything went fast. We enjoyed the Christmas market, glühwein and made plans of a Swedish Christmas together. One rainy evening we met up with Sven and other couchsurfers to enjoy the gigant market together.
The last time in Germany was spent with more walks downtown, a sudden snow storm that disapperad as quickly as it arrived and Christmas peace in Westerhofen during the early mornings or late nights when I was by myself.
I left Stuttgart the 22 of December for Sweden and will be staying here for awhile. Things did not work out with the Au Pair-family and even if I loved it in Stuttgart, I hated it in Westerhofen. Dustin had a hard time finding a job and when the apartment contract was running out we decided that the best for us was to move to Sweden for awhile. We left some unsolved conflicts back in Germany, but we are fine and I got my sparkle back.
Stuttgart will probably get a second shot in the future, but for now we will be working things out in Sweden. And if everything goes like planned we will be taking off for new adventures in the beginning of March. 2012, I can hardly wait.
Nästa sida
The next page:
Originals and copies, silence, closeness and missing of something that has been gone for less than 24 hours. Two empty bowls, a hole inside and foot steps outside the window. Foot steps that are not stepping on me, maybe not on anyone. Still I am under the ground.
Loneliness that is not loneliness but still is silence. Because words cannot be put on the slimy worry. The words for a couple of socks, maps, silent caring and warmth wont stop, but only in the chosen isolation. Balance and time are the keywords, but worth considering is that an ideal is not real. Happiness is not a destination, it's a lifestyle. From now on; with sugar on.
2011
2011
Fem bra saker i år?
1. Ghana. Allt från skrattande barn till stjärnklara nätter till försenade bussar och kokheta dagar. Allt var bara det bästa någonsin.
2. Att Dustin kysste mig på flygplatsen den där varma maj-natten och att vi blev så självklara bara med en gång.
3. Frida och jag på Håkan en kväll i Augusti när allt var på väg att börja.
4. Couchsurfing och att Kamil åkte till Indonesien så att vi kunde bo i hans lägenhet och fick en stressfri dag i Schlossplats med sol, nudlar och jazz.
5. Att jag fick en bättre insikt i vad jag vill.
Fem saker som varit sämst det här året?
1. Att pengar fick en sådan stor betydelse
2. Att Au Pair-jobbet inte blev bra,
3. Att kärlek mellan två kontinenter ska vara så himla svårt.
4. Att jag var så långt ifrån Lotta större delen av året.
5. Att jag tappade lite av mitt mod för ett tag.
Vad har du lärt dig i år?
Jag har lärt mig att inget någonsin är på dina villkor om du inte sätter dem själv. Du bestämmer hur du vill leva och vill bli behandlad. Annars har jag lärt mig att kämpa hårdare än någonsin för vad jag vill och att det lönar sig. Kan man så vill man, man vill så att man kan.
Blev året som du har tänkt dig?
2011 var menat att bli början på nya äventyr och många äventyr blev det. 2011 blev knappast som jag tänkt mig, men vad jag ville var att inte veta. Jag ville ha nytt, nytt fick jag. På både gott och ont, men 2011 blev som jag ville.
Vilka kläder har du använt mest?
Oj jisses. Beror nog på säsong och plats. En blanding mellan svarta gladiatorsandaler och en tjock stickad kofta.
Vad har du mest lyssnat på för musik?
Har hittat många nya band i år, så som Seeed, Dave Matthews Band, Slightly Stoopid och Citizen Cope. Annars blev det väldigt mycket Håkan och såklart en massa afrikanska rytmer.
Vad har du tittat på? (film, tv, serier..)
Den senaste terminen har jag tittade på absurt mycket ”Sex and the City”, den tidigare halvan tittade jag knappt på något.
Vilka människor har du hängt mest med år?
Frida och Dustin
Vilka nya personer har du lärt känna i år?
Har framför allt kommit närmare de vänner jag redan har, men lärt känna många nya i Ghana, USA och Stuttgart.
Vad är det vackraste du fått i år?
Måste nästan vara mailen Dustin skrev när jag var i Ghana, ett mail för varje dag jag var borta. Eller kanske att han flyttade hit. Jag fick hela honom, nästan med en gång. Det modet är värt mycket.
Vad är det bästa du har läst?
”Fågeln som vrider upp världen” av Haruki Murakami eller ”Sophie’s world” av Jostein Gaarder
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Besökte USA, sprängde skyddsmuren, åkte till Afrika, volontärarbetade, flyttade till Tyskland, dansade i en dansgrupp, jobbade som Au Pair – ja, 2011 blev mycket nytt.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Emelia fick en liten son för bara några dagar sedan!
Vad var din största framgång 2011?
Körtkortet är nog det enda jag har ett bevis på, men modet skulle jag nog annars säga. Jag vågade satsa allt.
Bästa köpet?
Flygbiljetter, till Ghana och USA. Och inte ångrar jag en enda Berliner!
Vad spenderade du mest pengar på?
Flygbiljetter, resor och en hel del på körkortet.
Vad önskar du att du gjort mer?
Läst, skrivit, lyssnat på musik eller sett på filmer.
Favoritvideo i år?
Oj, årets vet jag inte. Den här tycker jag mycket om just nu.
Annars tittade jag mycket på den här.
Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
Vaknade innan solen, åt toast och drack te med kattungarna, ritade svenska flaggor i skolan, åt fruktsallad och firade med volontärerna samt drack öl med Sprite under mangoträdet och stjärnorna.
Hur skulle du beskriva din stil år 2011?
Sliten, men beslutsam och lycklig.
2011:
Am eating Christmas buns, drinking Studio 54 and am listening to The Smiths. Dustin is running around packing while I am in some what of a bubble. Perfect moment for a nostalgic list of the year.
2011
Five good things this year?
1. Ghana. Everything from laughing kids to starlight nights to delayed buses and tropical heat. That everything just was the best ever.
2. That Dustin kissed me at the airport that hot night in May and that we became us just like that.
3. Frida and I at Håkan’s concert a night in August when everything was about to start.
4.Couchsurfing and that Kamil went to Indonesia so we could live in his apartment and got one stress free day in Schlossplatz with sunshine, noodles and jazz.
5. That I got a better insight in what I want.
Five bad things this year?
1. That money meant so much.
2. That the Au Pair-job didn’t work out.
3. That love between two continents is so hard.
4. That I was so far away from Lotta most of the year.
5. That I lost my courage for awhile.
What have you learned this year?
I have learned that nothing ever is on your conditions unless you make them. You decide how you want to live and be treated. Moreover I have learned to fight harder than ever for what I want, and that it pays off. You can if you want to.
Did the year turn out as expected?
2011 was planned to be the start of new adventures and I had a lot of adventures. 2011 was hardly as I planned it, but what I wanted was not to know. I wanted something new, I got something new. Good and bad, but 2011 was how I wanted it to be.
Which was your most common outfit?
Oh jeez. Depends on season and location. A mix between black gladiator sandals and a thick knitted cardigan.
What music have you been listening to?
I have found a lot of new bands this year, like Seeed, Dave Matthews Band, Slightly Stoopid and Citizen Cope. Otherwise a lot of Håkan and of course some African rythms.
What have you been watching (TV, movies…)
The last semester I have been watching a ridiculous amount of ”Sex and the City”, the first semester I hardly watched anything.
Who have you been hanging out with the most?
Frida and Dustin
Who have you made friends with this year?
Have mostly gotten closer to my already existing friends, but I made friends with a lot of new ones in Ghana, USA and Stuttgart.
What was the most beautiful gift this year?
That has to be the emails Dustin wrote to me while I was in Ghana, one email for every day I was gone. Or maybe that he moved here. I got all of him, almost right away. That courage is worth a lot.
What’s the best thing you read?
”The Wind-Up Bird Chronicle” by Haruki Murakami or “Sophie’s world” by Jostein Gaarder
Did you do something this year that you never had done before?
Visited USA, put my shield down, went to Africa, worked as a volunteer, moved to Germany, danced in a dancing groups, worked as an Au Pair – yeah 2011 was a lot of new things.
Did any of your friends become parents this year?
Emelia had a little son just a few days ago!
What was your biggest success 2011?
The driving license is the only tangible thing I have, but otherwise I would say the courage. I had the courage to put it all out there.
Your best purchase?
Plane tickets, to Ghana and to the USA. And I don’t regret any of the Berliners I bought!
What did you spend the most money on?
Plane tickets, travels and some on the driving license.
What do you wish you would have done more?
I wish I had been reading, writing, listening to music or watching movies more.
Favorite videos this year?
Not sure about my favorite of the year, but I like this one a lot right now:
I also watched this one a lot.
How did you spend your birthday of 2011?
Woke up before the sun, ate toast and drank tea with the kittens, painted Swedish flags with the kids in school, ate fruit sallad with Fan ice with the other volunteers and drank Sprite and beer under the mango tree and the stars.
How would you describe your style 2011?
Worn out, but happy and determined.
God Jul
God jul allihopa. Min jul spenderas med familjen, Dustin och de närmaste vännerna. God mat, värme och jag är bara lycklig här. Ställs ännu en gång inför en slags mellantid, men just nu kunde jag inte vara mer nöjd. Tillsammans är man starkare och jisses vad jag har saknat er. Jag hoppas att ni också får en fantastisk jul, snart, snart uppdaterar jag igen. Puss
Merry Christmas:
Merry Christmas to all of you. I am spending my Christmas with the family, Dustin and my closest friends. Amazing food, warmth and I am just happy here. Once again I am standing in some sort of a middle period but at the moment I could not be more pleased. You are stronger together and I have missed you so much. I wish you an amazing Christmas and will update soon soon. Kiss
Back to business
Minutvisaren på klockan går bakåt, tiden står lika stilla här som på en åker med nysnö. Men i morgon mina vänner, då är det äntligen den onsdagen. Precis som Madame Bovén planerar jag årets kupp. Hur det går får jag förhoppningsvis veta i slutet av veckan, uppdaterar då. Till dess ska jag lämna mitt dåliga samvete i den här gråa byn och åka hem (för hem är där alla de jag har närmast hjärtat är) för att fira jul med mina finaste. Bitch eller subba, möjligt. Men jag är i alla fall mig själv igen.
The clock is going backwards; time stands just as still here as on a field covered with snow. But tomorrow my friends it’s finally that Wednesday. Just like Madame Bovén I am planning the coup of the year. How it will turn out I will hopefully know in the end of the week, will update then. Until then I will leave my bad conscience in this grey village and go home (because home is where all the people I have closest to my heart is) and celebrate Christmas with my closest. Bitch? Possibly. But at least I am myself again.
Juletider
Nothing ever came from a life that was a simple one
Vilken historisk person är du?
Ett litet ljus
Kullarna utanför fönstret är åter gröna och regnet smattrar mot rutan. Tre månader tog det för regnet att komma, nu känns det nästan ödmjukt.
Själv är jag inte varm, men frosten har börjat att släppa. Släpper successivt, vecka för vecka, dag för dag, sekund för sekund. Men isen i hjärtat är helt borta, det arga och raka. Kvar är ett litet ljus. Ett litet ljus såhär i adventstider. Det försöker att stråla gult och jag hörde ditt skratt när jag vred på huvudet.
Försök.
A small candle:
The hills outside the window are green once again and the rain drops are dancing in the wind. It took three months for the rain to come, now it almost feels modest.
I am still not warm, but the frost is slowly letting go. Gradually, from week to week, day to day, second to second. But the ice in my heart is all gone, the angry and straight. Left is a small candle. A small candle here at Christmas time. It is trying to shine yellow and I heard your laughter when I turned my head.
Try.
Sedan en tid tillbaka
De senaste 20 dagarna har varit de mest patetiska, gråa dagarna jag någonsin haft. Ni säger att det har gått fort, att det går fort och att man kan njuta av ensamtiden - men vet ni? Ni har fel. På riktigt.
Jag tycker om att vara ensam. Jag går gärna på bio ensam, läser på ett café, ligger en hel dag i sängen med skrivblocket eller omorganiserar. Ensamtid stör mig inte. Det här är något annat. Jag har i 20 dagar varit fast i en by som inte har något mer än en kyrka, där det inte finns någon annan stans att gå en till en ny åker. Fast i ett hus där jag inte är bekväm med något annat än min ensamtid på rummet, som jag nu blivit obekväm att ta efter ett samtal med familjen. Jag är ensam, fastän jag aldrig får vara själv. I det här helvetshålet finns det så många borden och krav att jag blir galen. Att ta bussen in till Aalen varje helg har varit min räddning, till civilisationen. Det kostar dock skjortan och med min nuvarande pengasitauation är det inte ett alternativ att göra mer än en gång i veckan.
Så, jag är fast i ett hus med människor jag inte tycker om, med krav jag inte vill leva upp till. Jag har ingen möjlighet att ta mig i från den här byn där ingen pratar engelska för att faktiskt kunna träffa människor jag tycker om att umgås med - och här finns ingenting att göra. Att läsa en bok, titta på film eller liknande sysslor är ingenting jag borde göra då familjen har klagomål och åsikter om allt jag gör.
I vanliga fall är det här okej. Det är okej fyra dagar i veckan, för jag vet att jag kommer få tre underbara dagar med Dustin i Stuttgart. Stuttgart, som jag faktiskt älskar. Dustin är min livboj också under veckorna, då han är den ende som faktiskt vet hur jag har det. Vet hur det är här. Nu när han är borta har jag ingen jag kan prata med, och ingen att fly till under helgerna.
Jag är extremt duktig på att göra det bästa av situationen, ger aldrig upp och kämpar stenhårt för att vända på steken. Det vet ni. Det gör jag alltid. Och det här är inget undantag, men det finns inget att göra åt det här. Tro mig, jag har försökt. Det här helveteshålet kommer alltid att vara ett helveteshål, det enda jag kan göra är att njuta av tiden i Stuttgart.
Tiden varken har eller kommer att gå fort. Jag är inte beroende av någon, jag kastar inte bort möjligheter och jag har inga problem med att vara ensam, så sluta att påstå det. Det är inte sant, inte något av det. Nu vet ni.
Since awhile ago:
A small correction; The last 20 days have been the most pathetic, grey days I have ever had. You keep telling me that time has gone fast, that time is going fast and that I should enjoy the alone time. But you are wrong.
I love being alone. I love going to the movies by myself, read at a coffee house, spend a whole day in bed with the notebook or just re-organize. Being by my self does not bother me. This is something else. For 20 days I have been stuck in a village that has nothing more than a church, where there's no place to go to than a new field. Stuck in a house where I am not comfortable with anything else than being in my room, which my family dislike. I am alone, but I can never be by my self. In this hell hole there is so many shoulds and rules that I am going insane. To take the bus into Aalen every weekend has been my only light, to civilization. But with my economy that is only an option once a week.
So, I am stuck in a house with people I don't like, with rules I do not want to follow. I cannot leave this village where no one speaks English to actually meet people I like - and I have nothing to do here. To read a book, watch a movie or similar is nothing I should to, because that family has opinions about everything I do - and it drives me crazy.
Normally this is okay. It's okay four days a week, because I know I will get 3 wonderful days with Dustin in Stuttgart after that. And I love Stuttgart. Dustin is my savior also during the week, because he is the only one who knows how my situation actually is. Now he is gone and I have no one, nothing. And no one to run away to during the weekend.
I always try to make the best out of the situation, never give up and always fight my hardest to turn everything into something positive. You know that. I always do. And I have been doing that, but there is nothing to do anymore. This hell hole will always be a hell hole. The only thing I can do is to enjoy my time in Stuttgart, and try to make that outweigh my little hell.
Time has neiher gone fast nor is it going. I am not dependent, I am not throwing away possibilities and I have no issues being alone. That is not my issue, so stop saying that. This is hell for other reasons, and now you know.
Regniga kvällar
Spent my evening with Amanda on Skype. Talked about future, life and sex. Few things are as stimulating as being able to talk openly with a close friend.
