Avskedsdagen

Ätit alldeles för mycket god mat, kramats gång på gång med alla fina, fått finaste presenten, suttit vid lägerelden och lyssnat till syrsorna, kramats lite till och gråtit i smyg. Avskedsdagen har kommit och jag har redan gått sönder tusen gånger.

Men i en bil susande längs motorvägen genom natten spelades plötligt "Free falling" av Tom Petty mellan hip hop-låtarna och lite av separationsångesten flög ut genom fönstret. För det här är valet vi har gjort, att vara fria. Och även om det alltid kommer vara några kvar på fel sida av havet så skulle jag inte byta det mot något i världen.





"I am not saying it is going to be easy
I am saying it is going to be worth it"


Tack Arizona och alla fantastiska människor jag träffat här, förhoppningsvis ses vi i Augusti igen. Nu ska jag spendera mina sista timmar närmare än någonsin med han som får mitt hjärta att klappa snabbare. För det avskedet orkar jag inte ens tänka på än.



Departure day:

Have been eating way too much good food, been hugging everyone over and over again, got the best gift, been sitting by the camp fire, been listening to the crickets, done some more hugging and cried when no one saw. The departure day has arrived and I have already broken apart a thousand times.

But in a car in full speed on the free way "Free falling" by Tom Petty was suddenly played between the hip hop songs and some of the separation anxiety flied out the window. Because this is the choice we have made, to be free. And even if there always will be someone on the wrong side of the ocean I would not trade this to anything in this world.


"I am not saying it is going to be easy
I am saying it is going to be worth it"

Thank you Arizona and all the amazing people I have met here, I hope I will see you in August again. Now I am going to spend my last hours with he who makes my heart skip a beat. Because I have not even been able to think about that goodbye yet.

Sedan en tid tillbaka

Har gjort mycket och ingenting, andats, legat nära, tagit avstånd och kommit tillbaka igen. Korta ögonblick av sorgsen ärlighet, två par ögon som säger mer än jag lyckats få ner i ord. Men orden uppskattades och det värmde.
     Kommer ihåg lärobokens defintion av relativitet, formlerna. Inser nu hur fel de hade. Det går inte att räkna på den snurrande rymden av tid.
      Saknar redan palmträdens slag mot rutan, längtar barfotafötter i nyklippt gräs. Hjärtat krossas och byggs upp under ett enda slag. Gång på gång på gång.

Tystnad, saknad, längtan, tid. Och inget av dem går att definera.



Lately:

Have been doing a lot and nothing, been breathing, laying close, taking distance and coming back again. Short moments of sad honesty, two pairs of eyes that say more than I have been able to put down in words. But the words were appreciated and that made me warm.
    Remember the textbook's definition on relativity, the formulas. Realizing now how wrong they were. You cannot count on the spinning space of time.
     Am already missing the palm trees against the window, am longing for barefooted feet in the fresh mown grass. The heart is crushed and built up during nothing more than one heart beat. Over and over again.

Silence, lack, urging, time. And none of them can be defined.

Resten av livet

Strosa runt i affärer sådär sorglöst man bara kan när man börjat dagen men pannkakor och en latte. Lägga upp högljudda planer för livet, se solen gå ner över bergen och hamna på en liten mexikansk restaurang. Tänka att hur det än blir med framtiden så är nuet så fruktansvärt vackert med kulörta ljusslingor, syrsor och maggropar som pirrar av planer.



Lever och andas livet.



The rest of the life:

Wander around stores as light heartedly you only are when you started your day with pancakes and caffe latte. Make loud plans for life, see the sun go down over the mountains and end up at a small Mexican restaurant. Think that, regardless how the future turns out, the present is so stunningly beautiful with colored bulbs, crickets and stomach butterflies filled with plans.

Living and breathing life.




Tycker att det är fint när man inser är att hemma är där man har hjärtat, men kanske framför allt att man kan ha hjärtat på flera ställen.



♥:

Think it is lovely when you realize that home is wherever you have your heart, but maybe in particular that you can have your heart in more places than one.

Mango-mojito och söndagsgöra

Söndag och 40 grader celsius. Mango-mojito, pool-häng och volleyboll. Kubansk mat och tusen hundpussar. Och det var min dag. 



Bra söndag, puss.



Mango mojito and Sunday:

Sunday and 105 degrees Fahrenheit. Mango mojito, a cool swimming pool and volleyball. Cuban food and a thousand dog kisses. And that was my day.

Good Sunday, kiss.

Ge oss Sverige tillbaka



Timbuktu och Promoe - två av de vettigaste artisterna jag vet. Och med den här sången bevisade de det igen.


Ge oss Sverige tillbaka, jag snackar om hela kakan
Ge oss Sverige tillbaka, ge inte bort det till någon Sverigedemokrat
Ge oss Sverige tillbaka, som det var innan de började hata

Vi tar Sverige tillbaka, vid valurnan och ute på gatan!


Timbuktu and Promoe, two of the most intelligent artists I know. Here with a song about the importance of taking Sweden back from the rasist party "The Sweden Democrats".

Rasists are nothing but scared and uneducated people, they have nothing to do in the government. It is up to you in the next election.





Give us Sweden back:

Pinterest

Jag har på senaste tid insett att jag har ett lätt beroende för sociala medier. Flickr, tumblr, blogg, dayviews - jag ser till att skaffa allt nytt som poppar upp på internet. Kanske för att det finns så otroligt mycket vackert där ute som människor från hela världen visar upp. Och så mycket vackert jag sett som jag vill dela. Min nya besatthet är Pinterest. Resor, recept, bilder, inspiration - du kan hitta nästan allt där.

Många ser sociala medier som ett rop på uppmärksamhet, för mig handlar det mer om att nå och nås av de människor jag inte träffar i min vardag. Att bli inspirerad av något nytt, något annorlunda. Och mellan resor och nya upplevelser är internet ett fantastiskt sätt att få informarion om det du ännu inte sett. Speciellt när du har mensvärken från helvetet och tänker spendera resten av dagen i soffan. Vi ses, kanske på Pinterest. Puss



Pinterest:

Lately I have realized that I have a small obsession for social medias. Flickr, tumblr, blog, dayviews - I make sure to get everything new that pops up on the Internet. Maybe because there are so much beautiful out there that people from all over the world are sharing. And because there are so many beautiful things I want to show the world. My latest obsession is Pinterest. Traveling, recipes, pictures, inspiration - you can find almost everything there.

A lot of people see social medias as a need for attention, for me it is more about to be reached and reach out to those I do not meet in my everyday life. To be inspired of something new, something different. And between trips and new experiences Internet is an amazing way to get information of the things you have not seen yet. Especially when you have the menstrual cramps from hell and are planning to spend the rest of the day on the couch. I will see you around, maybe on Pinterest. Kiss

The Grand Canyon

I helgen åkte vi upp till fantastiska Grand Canyon, här får ni ett litet bildkalas:




Resan upp var lång och trång med hundarna i baksätet, men jag och Monster gosade, Smith njöt av livet och på rastplatserna var hela världen i blom. Väl framme slog vi läger utanför parken och somnade till ljudet av hoande ugglor.
     Följande morgon åkte vi upp till utsiktspunkten och vilken upplevelse! Den enorma canyonen tycktes aldrig ta slut och viskade om vildliv och mystik. Vi stod mållösa, klättrade ner längs klipporna och försökte ta in den majestätiska atmosfären.
     På eftermiddagen tog vi en cykeltur i de fantastiska skogsområdena runt om och träffade på både varg och hjort (!). När solen gått ner åkte vi åter upp till canyonen. De enda ljuskällorna var de tusentals stjärnorna och hela världen låg under ett mörkt täcke av trummande mystik. Jag tänkte att kanske är meningen med livet att uppleva saker större än dig själv.

När solens första strålar nådde över trädtopparna och hjortarna vandrade över heden började vi vår resa tillbaka mot Phoenix och värmen. Kvar finns en pirrande lust att återvända djupare ner i mystiken. Ett äventyr som öppnade dörrarna till nya, precis som det ska vara.



The Grand Canyon:

This weekend was spent up at the amazing Grand Canyon, here is a little picture party from the trip.

The way up was long and crowdy with the dogs in the back seat, but Monster and I were snuggling, Smith was enjoying life and the whole world was blooming. After arrival we set up camp outside the park and fell asleep to the sound of forest and owls.
     The following morning we went up to the view point and what an experience! The enormous canyon never seemed to end and was whispering about wild life and mystique. We stood speachless, climbed down the cliffs and tried to take in the majestic atmosphere.
     During the afternoon we took a bike ride in the amazing forests around the canyon and saw both deers and wolf (!). After sun had gove down we went up to the canyon again. The only light source was the thousands of stars and the whole world was covered under a dark blanket of drumming mystique. I thought that maybe the meaning of life is to experience things greater than you.

When the first sun rays reached over the treetops and the deers were wandering over the moor we began our journey back to Phoenix and the heat. Left is a tingeling desire to return deeper down into the mystique. An adventure that opened doors to new, just the way it is supposed to be.


Permanent

Ibland är allt man behöver ord skrivna på en servett med en permanent penna. Och för första gången önskade jag inget annat.
     Du frågade mig vad som vad fel, vad du inte förstod var att allt var rätt. Så himla rätt att det skrämde mig. Jag tänkte att det kanske inte är tillåtet att vara såhär lycklig, men rättade mig snabbt. Det är dags att sluta förstöra för sig själv och våga njuta. Det enda tillåtna när man är såhär lycklig är att njuta ohämmat.



Du och jag, och världen.



Permanent:

Sometimes is all you need words written on a napkin with a permanent marker. And for the first time I did not wish for anything else.
     You asked me what was wrong, what you did not understand was that everything was right. So right that it scared me. I was questioning if it was allowed to be this happy, but stopped quickly. It is time to stop destroying for yourself and dare to enjoy. The only thing allowed when you are this happy is to enjoy unrestrainedly.

You and me, and the world.

Du målade mig en karta, markerade med ett kryss



Där är en sjöjungfru, här är ett odjur
Där blommar fyrklöver, här växer otur

Du är känsosvall, jag är känslokall
Du förändrade allt




You made me a map, marked with an x:


There is a mermaid, here is a beast
There grow clover, here grows misfortune

You are arousal, I am unemotional
You changed everything


Adventure awaits

Nu drar vi till Grand Canyon över helgen, jag har preppat à la Dual Survival och längtar äventyr. Vi ses på söndag igen, puss!





Adventure awaits:

Now we are off to the Grand Canyon over the weekend, I have prepared à la Dual Survival and am longing for adventures. I will see you again on Sunday, kiss!

Don't you dare close your eyes


Regn och rusk

De senaste månaderna har jag förundrats över det eviga solskenet, värmen och den klarblåa himlen. Ni skriver om snö, regnrusk och gråa moln och jag kan knappt relatera längre. Kyliga vindar och regndroppar känns så fruktansvärt långt bort. Men igår drog det in en storm över hela Phoenix-området. Regnet piskade, åskan mullrade och telemaster blåste sönder. Jag befann mig på cykeln påväg hem från gymmet och blev alldeles glad i hjärtat. Vinden blåste så att jag nästan for ner i kanalen, jag var täckt i lerstänk och såg ut som en våt katt. Men regnet var varmt och det kändes (sorligt nog?) som sommar-Sverige.
     När vi fått bort alla lerkokor i håret stängde vi för dagen. Varm choklad, bagels, tacokväll och soffmys. Regnet smattrade mot fönsterbrädet och allt kändes så bekant och varmt i hjärtat. Som en förening av mina två världar.



Idag skiner solen igen och vi gör oss redo för helgens kommande äventyr. Jag njuter till fullo av mina sista veckor här, sedan blir det Sverige över sommaren. Sommar-Sverige. Det känns okej det med. Puss



Rain storm:

The last months I have been amazed over the never stopping sunshine, the warmth and the baby blue skies. When you write about snow, rain and grey clouds I can hardly relate anymore. Cold winds and raindrops feel so far away. But yesterday a storm came in over the Phoenix area. The rain was falling down hard, the thunder was rumbling and the wind was going crazy. I was biking home from the gym when the storm hit, but it just made me so happy. The wind was almost blowing me down in the canal, I was covered in mud and looked kind of like a drenched cat, but the rain was warm and (sadly enough?) it felt like summer in Sweden.
     When we got all the mud off we closed for the night. Hot chocolate, bagels, taco night and couch cuddling. The rain was hitting the window sill and it just felt like home. Like my two worlds united.

Today it is sunny again and we are preparing for the upcoming adventure. I am enjoying my last weeks here, then I am off to Sweden for the summer. Summer Sweden. That feels okay that too. Kiss

 

Episkt

Idag hade jag en sådan där dag ni vet. En sådan där dag då man är superhjälten som lagar cykeln helt själv, pumpar upp slangen i ren lycka över egna förmågor när alla skruvar är på igen och kedjan spänd men sedan, sedan. Sedan exploderar slangen i just det där ögonblicket när Dustins mamma står brevid och ger beröm över tjusig lagning. Och slangen råkar vara en sådan där slang som ska laga punkteringar själv (fungerar aldrig) med hjälp av grönt slime inuti. Den slangen exploderar då över henne. Kvinnan var täckt i grönt slime och jag har inte skattat så mycket på år. På år. Skrattar fortfarande, herre gud!
     Så, cykeln är fortfarande är trasig, jag kunde inte ta mig till gymmet, jag vet inte hur ska jag ta mig till jobbet imorgon och jag sprängde bokstavligt talat 12 dollar i luften, men jag åt Chipotle till lunch och vår fruktskål är fylld av bananer, kiwis, mangos och persikor. Då går det ju inte att deppa, speciellt inte när jag för alltid har bilden av Dustins mamma täckt i grönt slime inpräntad i huvudet. Episkt.




Cykeln 1 - 0 Stina



Epic:

I had one of those days today. One of those days when you are the super hero who are repairing your bike yourself, when you are pumping up the tube in pure happiness over success when the chain and all the screws are in place again, but then. Then the tube explodes just in that moment when Dustin's mum is standing next to it complementing me on the great repair. And the tube just happens to be one of those self repairing tubes (never works) with green slime inside. That tube explodes over her. The woman was covered in green slime and I have not laughed so much in years. In years. I am still laughing, oh my god!
     So, the bike is still not repaired, I was not able to bike up to the gym today, I do not know how I will get to work tomorrow and I literally blew up 12 dollars in the air, but I had Chipotle for lunch and our fruit bowl is filled with bananas, kiwis, mangos and peaches. That makes it hard to mope, especially since I forever have the image of Dustin's mum covered in green slime in my head. Epic.

Bike 1 - 0 Stina

Seis de Mayo



Vem säger att man bara kan fira Cinco de Mayo? 

En sommarnatt, kolibrier, Cosmopolitan, öl och långfilm. Söndagskvällar när söndagskvällar är som bäst.



Seis de Mayo:

Who says that it is only Cinco de Mayo that should be celebrated?

A summer night, humming birds, Cosmopolitian, beer and movie time. A Sunday night at it's best.

And see the world hanging upside down

But I will hold on hope
And I won't let you choke
On the noose around your neck

And I'll find strength in pain
And I will change my ways
I'll know my name as it's called again

I know my call despite my faults
And despite my growing fears

So come out of your cave walking on your hands
And see the world hanging upside down

Because I need freedom now
And I need to know how
To live my life as it's meant to be








I know my name as it's called again


Pälsklingar


Sweethearts

Lättare

Varma fotsulor, hundratals av stjärnor någon spillt över marken och något som liknade körsbärsblomster under kisande ögonlock. Orosmolnen försvann med vinden genom viadukten mot horisonten. Och huvudsaken är att man känner sig lättare när man kommer tillbaka.




  Most kind of stories  Save the best part for last

It's a brand new day
The sun is shinningIt's a brand new day

And for the first time
In such a long long timeI know - I'll be okay



Lighter:

Warmth against your feet, hundreds of stars someone dropped all over the ground och something looking like cherry blossoms when squinting. The worries disappeared with the wind under the tunnel towards the horizon. And what is most important is that you feel lighter when you come back.


  Most kind of stories  Save the best part for last

It's a brand new day
The sun is shinningIt's a brand new day

And for the first time
In such a long long timeI know - I'll be okay

The Trans-Siberian Railway?

En plan om att ta den Transsibiriska järnvägen till Asien och åka runt i Kina har tagit sin början. Men att leta information på nätet och bland resebyråer är nte det lättaste, priserna jag hittar varierar något otroligt och många frågor som jag har kan nog bara besvaras om någon som faktiskt gjort resan själv. Har du gjort resan, vet någon som har gjort det, känner till pålitliga (och nyligen uppdaterade!) hemsidor eller resebyråer eller har svar på några av mina frågor - snälla hojta till!

Vilken av rutterna bör man ta?
Vad kostar resan på ett ungefär?
Om man vill göra stopp på vägen, var bör man göra det och när går nästa tåg igen?
Finns det mikrovågsugn, eluttag eller dylikt på tåget?
Allmäna tips?



Att planera resor måste vara det finaste som finns. Peppen!


The Trans-Siberian Railway?

A plan to take the Trans-Siberian Railway to Asia and travel around China has been starting to take shape. But to search for information online and among travel agencies is not that easy, the prices I find varies so much and many of the questions I have can probably only be answered by someone who actually have made the trip. Have you made the trip, know someone who has, know about any reliable (and recently updated!) webpages or travel agencies or have the answers to some of my questions - please comment!

Which of the routes should you take?
How much will the trip cost (in a nutshell)?
If you want to make a stop along the way, where should you do that and when is the next train leaving again?
Are there microwaves, power plugs or such on the trains?
Any tips in general?


To plan trips and adventures must be the best thing in the world. I am so stoked!

När hela livet blir på långdistans

Idag skriver Nio till Fem om hur det är att flytta utomlands. Om att andas ny luft, se nya horisonter och känna sig friare är förut. Men att ha allt som betyder något nio tidszoner bort. Läs inlägget här.
     Själv blev jag tårögd, jag vet precis hur det är. Jag saknar de där självklara vännerna man kan sitta tyst med, familjemiddagar med min familj och att jag inte kan vara där för er när ni behöver det. Att ni inte kan vara där för mig.
     Att logga in på datorn och att vara den enda som är online för på er sida av världen är det natt och känna sig ensammast i världen.

Att flytta hit är det bästa jag har gjort, men ibland slår uppoffringarna en på käften och även om Skype är fantastiskt så är det inte samma sak. Inte samma sak.


When your whole life is a long distance relationship:

One of my favorite Swedish bloggers writes today about moving abroad and leaving everything behind. How amazing it is to breath new air, see new horizons and feel free like a bird. But to have everything and everyone you love nine time zones away. Here is the link to the post, if you understand Swedish.
     I teared up when I read it, I know exactly how it is. I miss the friends that know you better than you know yourself, family dinners with my family and to be there for you when you need it. For you to be there for me.
     To log onto the computer and be the only one online because on your side of the world it is night and you feel like the loneliest person in the world.

Moving here is the best thing I have done, but sometimes the sacrifices just give you a big slap over your face and even if Skype is amazing it is not the same thing. It is not the same thing.

Favoriterna



Intromusik och sådant.

<3

RSS 2.0