Soffan är silvertejpad men drömmen kommer att hålla

Stress, plugg, sömnbrist och inte tid för något annat än att plugga och åka buss. Tröttsamt är det, snurrig av brist på sömn blir man och hela livet förskjuts liksom - men det känns faktiskt som det ger något. Jag är mer sliten än någonsin, men jag är glad. Sliten och glad. Och det är inte det sämsta.



Stress, studies, lack of sleep and time for nothing else than studying and bus rides. It is tiresome, I am dizzy from the lack of sleep and it feels like I have to give my whole life a rain check - but it actually feels like I am progressing. I am worned out, but I am happy. Worned out and happy. And it could definetely be worse.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0