Stina

Tillbaka i Sverige igen och allt känns märkligt och upp och ner. Lite som att inget har hänt med samtidigt har allt förändrats. Ghana var helt fantastiskt och någonstans där i den afrikanska natten under stjärnorna hittade jag det där jag tappat bort. Nu befinner jag mig åter igen i Uppsala men vet inte riktigt vad jag gör här. Självklart har jag saknat vänner och familj, speciellt min kära syster, men det har på senaste bara blivit så uppenbart att jag inte passar in här. Uppsala och jag har aldrig riktigt brutit isen, vi är fortfarande malplacerade och tillgjorda tillsammans. Att vara här igen känns tungt.

Just nu gömmer jag mig i sängen med saltlakrits och Veronica Maggios nya, utanför firar hela staden Valborg. Borde kanske dra mig ner på stan och träffa de där jag faktiskt har saknat lite, men jag känner inte riktigt för det. Skyller på halsfluss men ensamtiden behövs nu, det är mycket som snurrar runt i huvudet. Vi hörs och ses när allt har klarnat en smula, puss.