Mårran
"Och plötsligt började Mårran sjunga. Hon satte igång med sin glädjesång och vaggade fram och tillbaka med flaxande kjolar, hon stampade runt i sanden och visade på alla sätt hon kunde att hon var glad över att han kom.
Mumintrollet tog ett steg framåt, han var ytterligt häpen. Det var ingen tvivel om saken, Mårran var glad över att se honom. Hon brydde sig inte om stormlyktan. Hon var glad därför att Mumintrollet hade kommit för att träffa henne."
Pappan och Havet - Tove Jansson
The Groke:
Suddenly the Groke started to sing. Her skirts fluttered as she swayed to and fro, stamping on the sand and doing her best to show him that she was pleased to see him.
Moomintroll moved forwards in amazement. There was no doubt about it: the Groke was pleased to see him. She didn’t mind about the hurricane lamp. She was delighted that he had come to meet her."
Moominpappa at Sea - Tove Jansson
Kommentarer
Trackback
